Övriga risker och komplikationer

A A A Textstorlek

De olika behandlingsmetoderna medför olika risker. Vi räknar här upp de olika biverkningar som kan uppstå. Behandlingen det gäller står inom parentes.

Behov av kompletterande behandling (ELSA, LASIK, ICL, RLE)

Det går inte att exakt förutse den individuella vävnadsreaktionen på en laserbehandling och ibland behövs en kompletterande behandling. Vanligen görs den cirka 6-12 månader efter en LASIK, men efter LASEK/ELSA kan man behöva vänta längre.

Byte av lins (ICL)

Enstaka ICL/PRL-patienter har fått en kortvarig tryckstegring som i ett par fall lett till att linsen bytts ut. Precis som med andra metoder kan man inte heller garantera ett visst resultat och i enstaka fall har en lins behövt bytas på grund av felaktig styrka, alternativt har en mindre kompletterande laserbehandling utförts.

Nedsatt synskärpa (ELSA, LASIK)

Ett fåtal av de patienter som behandlas med ögonlaser upplever en nedsättning i bästa synskärpa även med korrigering. Detta innebär att de efter operationen, med eller utan glasögon, inte kan se riktigt lika skarpt som de gjorde med glasögon före operationen.

Halofenomen (ELSA, LASIK, ICL)

Ljusgloria runt lampor och lyktor. Kan förekomma efter all synfelskirurgi. Vi mäter pupillen mycket noggrant i samband med förundersökningen. Det är viktigt att den optiska zonen inte blir mindre än pupillen under mörkerförhållanden. Hos de flesta går halofenomenet över under den närmaste månaden efter operationen. Vi avråder emellertid från operation om pupillen är för stor under mörkerförhållanden (dvs. ”night driving condition”). Halofenomen kan också bero på aberrationer, dvs. oregelbunden astigmatism.

Skuggbildningar, dubbelseende och andra oönskade synfenomen (IntraCOR™, LASEK, LASIK)

Laserbehandling kan orsaka så kallade aberrationer, dvs. oregelbunden astigmatism som inte kan korrigeras med hjälp av vanliga glasögon. Vanligen medför små aberrationer ingen märkbar synpåverkan men i sällsynta fall kan dubbelkonturer eller skuggbildningar medföra nedsatt synkomfort. En andra korrigerande operation kan ofta avhjälpa eller minska besvären men i vissa fall kan man inte till fullo avhjälpa problemet utan restsymptom kan kvarstå under lång tid.

Ljusskygghet (LASEK, LASIK, ICL, RLE)

Kan förekomma efter alla typer av ögonoperationer men är nästan alltid övergående.

Haze (ELSA/LASEK)

Ärrvävnad som kan utvecklas någon månad efter ELSA/LASEK på den centrala behandlingsytan och som leder till en grumlighet i den tidigare helt klara och genomskinliga hornhinnan. Symptomen som patienten kan uppleva är dimsyn, ljusskygghet och en viss närsynthet kan förekomma. Vanligen försvinner haze efter ca 6-12 månader men i sällsynta fall kan haze kvarstå en längre tid.

Torra ögon (ELSA, LASIK, ICL, RLE)

Kan förekomma efter all synfelskirurgi men är oftast övergående. Har patienten torra ögon utan linsanvändning kan det vara ett skäl till att fundera om man verkligen skall genomgå en LASIK-behandling. Om man upplever torrhet vid linsanvändning – som är det vanligaste – kan det vara lämpligt att använda fuktande droppar under 6-8 veckor efter behandlingen. Vid en LASIK-operation påverkar man en del av de sensoriska nerver som reglerar fuktigheten på hornhinnan. Efter två till sex månader är den normala nervförsörjningen (som också bestämmer det normala tårflödet) återställd och då brukar också den normala tårproduktionen vara igång igen.

Flik-komplikationer (LASIK)

Trots bästa utrustning kan man i vissa fall få en skada på locket vid en LASIK-operation. Läkningstiden förlängs men påverkar vanligen inte slutresultatet. Ibland kan inte behandlingen genomföras p.g.a. ofullständigt lock. Ögat får då läka i tre månader varefter en ny operation kan ske. Om skadan uppstår på det första ögat opereras inte det andra ögat vid samma tillfälle. Även om det inte blivit någon skada på locket kan det i läkningsförloppet uppstå veck som medför att synen försämras. Eventuella veck rätar ut sig efter ett par veckor.

DLK/Inflammation (LASIK)

En speciell form av inflammation, s.k. Diffus Lamellär Keratit (DLK), kan ibland uppträda efter en LASIK operation. Vid DLK inflammeras hornhinnan och förlorar en del av sin transparens. Ofta läker detta av sig självt utan behandling men i vissa fall krävs långvarig behandling med ögondroppar.

Epitelinväxt (LASIK)

Epitelinväxt innebär att celler från översta skiktet av hornhinnan växer in under LASIK-locket och orsakar sämre synskärpa. Tillståndet kräver extra besök för att avlägsna cellerna men det är mycket ovanligt att bestående synnedsättning förekommer.

Infektion (ICL, LASIK, RLE, ELSA/LASEK)

Kan förekomma efter all synfelskirurgi men risken är mycket liten. Synfelskirurgi utförs under sterila förhållanden. Efter operationen skall man inom två veckor inte utsätta sig för någon infektiös miljö såsom t.ex. bastubad, bassängbad eller dylikt. Man ska inte heller gnugga och trycka på ögat. Risken för en allvarlig infektion (keratit) är oerhört liten, < 1/1000. Alla patienter får dessutom antibiotikadroppar efter laserbehandlingen för att skydda mot infektion. Konsekvenserna av en keratit beror mycket på vilken bakterie det är fråga om och var på hornhinnan den sätter sig.

Risk för gråstarr (ICL)

ICL-patienter löper risk att i förtid utveckla gråstarr, dvs. en grumling av ögats naturliga lins. Gråstarr kan uppträda kort inpå en ICL-operation men det spekuleras även i att ICL i ett längre perspektiv kan påskynda utvecklingen av åldersrelaterad gråstarr varför vi inte rekommenderar ICL-operation till patienter över 45 år. Ingen vet ännu om en ICL-patient kommer att få gråstarr tidigare i livet eftersom det krävs mycket långa uppföljningstider för att säkerställa den saken. Även om en linsgrumling skulle utvecklas så är dock gråstarrsoperation idag Sveriges vanligaste operation och ett rutiningrepp med väldigt få komplikationer och med mycket goda resultat. Om en sådan operation skulle behövas, kommer man inte att få tillbaka sitt gamla synfel men man kan förlora möjligheten att se skarpt på nära håll utan läsglasögon.

Hornhinneproblem (RLE, ICL)

En övergående hornhinnesvullnad (ödem) kan förekomma efter RLE och ICL/PRL. Synen blir disig och mjölkig pga. vätskeansamling i hornhinnan. Vätskan försvinner efter några timmar eller en dag eller två. I extrema fall kan den bli bestående och kan då föranleda hornhinnetransplantation. En annan exceptionell orsak till hornhinnetransplantation kallas hornhinneektasi. Den är en följd av att hornhinnan blivit för tunn efter LASIK. Det är dock lätt att fastställa hornhinnans tjocklek och beräkna hur mycket vävnad man kan ta bort utan att riskera ektasi.

Näthinneavlossning (RLE)

Alla närsynta personer har en förhöjd risk att drabbas av näthinneavlossning, amotio, även om man inte är opererad. Efter RLE ökar risken och är högre ju mer närsynt man är. Ett sådant tillstånd måste opereras men resultaten är mycket goda.